Det var när jag var föräldraledig med Stora Vännen som jag bestämde mig för att beta av några klassiker och först ut var Iliaden av Homeros. Jag hade läst att Thoreau tyckte att det var den enda boken som man någonsin behövde läsa och dessutom så är den, troligtvis, den äldsta bevarade europeiska litteraturen. Så förväntningarna var alltså ganska höga.

Varje dag när Stora Vännen sov middag så gjorde jag idoga försök att ta mig igenom detta klassiska diktverk, men det gick bara inte! Jag såg inte alls storheten i det jag läste och tyckte att den var urtrist.

I början tänkte jag att det kanske berodde på att jag behövde tid att vänja mig vid versmåttet (daktylisk hexameter kallas det tydligen) och det gammaldags språket i översättningen (från 1908) så skulle jag snart få flyt i läsningen, men så var inte fallet. Jag fortsatte att försöka och motståndet höll i sig.

Jag började irritera mig på olika beskrivningar som kom om och om igen: som ”den hjälmomskrudade Hektor”, ”skenbensklädda Akajer” och att enda gången som kvinnor omnämndes så var de ”fagergördlade”.

Jag har för mig att jag tog mig ungefär halvvägs innan jag insåg att livet är för kort och att det finns alldeles för många bra böcker som väntar för att jag ska lägga min dyrbara tid på en bok som det är en plåga att läsa. Ibland tänker jag att jag borde ge den en chans till, men det räcker att jag plockar fram boken för att jag ska ångra mig och ställa in den i bokhyllan igen. Mitt exemplar av Odysséen står orörd där intill och så lär det nog förbli.

Mitt betyg: 0/5

10 thoughts on “En hyllad bok som jag avskydde

  1. Du gjorde i alla fall ett gott försök tycker jag! Jag tycker du bör låta den stå kvar som hyllvärmare i din bokhylla, för precis som du skriver så finns det för många bra böcker att läsa istället för något som man tycker är tråkigt😉

    Gilla

  2. Hmm ja Iliaden är ingen bok direkt som man sträckläser, för den är tung och svår komma in i. Jag har heller inte läst hela, bara delar av den. Det gjorde jag när jag plugga litteraturvetenskap för ett antal år sedan. Sedan har jag inte tittat i den alls, den står där i bokhyllan. Men då är odyseen mycket bättre, mer spännande, värt ett fösök läsa den istället. Jag läste också odysseen när jag plugga litteraturvetenskap, minns att jag gilla odyssen mycket bättre, läste hela den under kursen och gjorde ngn analys av den.

    Gilla

  3. Jag har också tänkt att jag ska läsa den … men jag får se om det någonsin blir av. Jag har annars gillat en del grekiska dramer som Antigone och Lysistrate, men det är väl lite en annan sak.

    Gilla

  4. Ja för Odyssen har annan spännande handledning som går lättare ta till sig. Ibland undrar jag om det är mening att man ska läsa hela typ Iliaden precis som man gör med en vanlig roman. Det går inte riktigt. Det är ngt som sätter stopp där. Odyssen är då lättare att följa en röd tråd. Så ha den som en Newsvined läsningsbok samtidigt som du läser ngt annat.

    Gilla

  5. Ja, de hör ju till de där klassikerna som man ”ska” ha läst, har ett antal av dem stående i bokhyllorna, att plocka fram någon dag när de roliga böckerna tar slut (oj, vad det lät sorgligt :/)…

    Kanske får det bli en bokbloggsutmaning: Ta dig an en klassiker i månaden, eller något sådant? -Det tål att jobba på!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s