Jag har bara läst Goda omen av Neil Gaiman förut och det var mest för att han skrev den tillsammans med Terry Pratchett som jag är svag för (jag tyckte att det var en jättebra bok).

Sedan blev jag tipsad om att Gaiman hade en ny bok på gång, nämligen The ocean at the end of the lane, och efter att jag läst ett kort utdrag ur den samt beskrivningen så förhandsbeställde jag den.

Det ångrar jag verkligen inte för den här boken är en riktig pärla! Historien är, på ett sätt, enkel och vanlig, ända tills den kolliderar med en fantasifull värld där allt är möjligt och minsta alldagliga småsak rymmer enorma mysterier. Kontrasterna är himmelsvida!

Huvudpersonen, som berättar historien och vars namn man aldrig får veta, är en medelålders man. En dag, när han är på väg till en tillställning med släkten så börjar han istället köra till den plats där han bodde som barn. Han passerar huset där han växte upp och fortsätter till vägens slut.

Där bodde Lettie Hempstock med sin mamma och mormor och som han blev vän med när han var sju år. Då var hon elva och hade varit elva i många år. Hon sa alltid att deras damm egentligen var en ocean och när mannens återvänder dit så börjar minnena av den tiden klarna och han minns att hon faktiskt hade rätt.ocean-at-the-end-of-the-lane-gaiman

Jag gillade verkligen den här boken och det är den sorts historia som är svår att släppa. På något sätt så bär man med sig den för evigt.
Och nu är jag helt såld på Gaiman och vill väldigt gärna läsa mer av honom. Han är en helt fantastisk berättare!

Mitt betyg: 5/5

3 thoughts on “The ocean at the end of the lane

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s