Och min faster berättar att hon hela sin uppväxt och långt upp i vuxen ålder, var övertygad om att hon var en ”minusvariant”. Fysiskt sett. Hon var övertygad om att hon inte hade rätt att fortplanta sig.

Eva F Dahlgrens bok Farfar var rasbiolog har jag velat läsa länge. Dels för att den handlar om en personlig uppgörelse med en släkting, men även för att den handlar om Sverige.
När man tänker på rasbiologi så går tankarna automatiskt till Nazityskland, men Sverige var steget före dem med Statens Institut för Rasbiologi. Rasbiologi var vetenskap, det var de högutbildade som flockades runt denna ideologi, kanske för att den placerade dem högst upp i näringskedjan.

Rasteorierna klassade vissa som undermåliga och det som gör mig så arg är att det är så uppenbart att dessa teorier inte grundades på vetenskap utan på fördomar. Och utifrån fördomarna så skapades en modell som stödde deras synsätt.

Olika ”typer” mättes och fotograferades

Detta ledde till att 63 000 människor steriliserades här i Sverige mellan 30- och 70-talet. Ofta med tvång eller som ett krav för att bli utsläppta från institutioner. Gör som vi säger eller sitt här och ruttna. Det ansågs inte att de som drabbades var förmögna att avgöra själva. Deras anlag måste försvinna annars skulle samhället gå under.

Ossian, författarens farfar, var i grunden botaniker som sysslade med växtförädling, men reste även runt och föreläste om rasbiologi. Han gifte sig med Greta och fick fyra barn. Greta, och även barnen, var inte långa, blonda och blåögda utan korta och mörka. De dög inte och det förmedlade han varje dag.

När jag läste om Ossian och hans beteende så tänkte jag: narcissist och även fastern som nämns ovan, som var psykolog, var av den åsikten. Han och hans behov var viktiga och familjen var där för att tillfredsställa dem. Och att då placera sig på rasbiologins pediestal känns ju inte så väldigt oväntat.

Det var otroligt modigt av författaren att utforska sin farfars historia och dessutom skriva en bok om sina fynd. Den var en väldigt intressant bok och speciellt de avsnitt som behandlade hur de som ”skallmättes” uppfattade det, dagens genetik och följderna av de fynd som görs. Jag blev mycket berörd av de kapitel där personer med olika ärftliga sjukdomar berättade.

Det som drog ner bokens betyg var de väldigt många och långa breven som återgavs. Jag tyckte att det blev lite segt att läsa dem, men jag förstår att de är ett sätt för att komma närmre Ossian och Greta.

Den intressanta artikeln Vad är en riktig svensk? handlar om den svenska rasbiologin och dess konsekvenser i dagens samhälle är skriven av Eva F Dahlgren.
Här är en artikel om det material som rasbiologerna efterlämnade.

Mitt betyg: 3/5

One thought on “Farfar var rasbiolog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s