Detta är den femte delen i min serie om författare med psykisk ohälsa.

När jag såg bilder och inspelningar från årets bokmässa så tänkte jag att den som är författare bör eller förväntas vara utåtriktad. Att sitta på en scen och diskutera, småprata med främlingar i förlagets monter, ha högläsning, intervjuas inför publik med mera tycks ingå i arbetsbeskrivningen. Men vad händer om man som författare inte klarar det?

jelinek_postcardEtt exempel är när österrikiska Elfriede Jelinek fick Nobelpriset i litteratur 2004. Då hon har svår social fobi och agorafobi kunde hon inte komma till Stockholm för att ta emot priset vilket fick stor uppmärksamhet.

Vid prisceremonin visades istället ett inspelad videomeddelande och Horace Engdahl och Kjell Espmark gav henne medaljen och diplomet i Wien.

Jag minns ett radioprogram med telefonväkteri där arga människor ringde in och sa att om hon inte kunde pallra sig hit så skulle hon minsann inte ha något pris. Det var som om hennes sjukdom var en personlig förolämpning och medlidande var något helt okänt för dessa. Jag vet inte, men jag tror knappast, att en sådan diskussion fördes när Doris Lessing fick priset 2007 och inte kunde komma på grund av sin hälsa. Det här visar tydligt att det i folks medvetande är skillnad på sjukdom och sjukdom.

”– Det var inte mitt eget val att inte åka, och jag är mycket ledsen att jag inte kunde vara där. Jag lider av en psykisk sjukdom som tyvärr gör det omöjligt för mig att resa eller befinna mig i stora folkmassor. Annars hade jag velat komma.”

från en intervju i gårdagens DN

Jag, och säkert många med mig, tyckte att hon var lite av en hjälte som vågade visa sin sårbarhet och vara öppen om en ångestsjukdom som så många delar (13,3% enligt en amerikansk undersökning från 1994), men inte vågar tala om för att det finns så mycket skam runt psykisk ohälsa.

Jjelinelinek föddes 1946 och hennes mamma Olga hade höga krav på henne. Hon ville att Elfriede skulle bli ett musikaliskt underbarn och därför fick hon lektioner i ett flertal instrument redan som liten och pressades hela tiden att öva.

Jelinek har i intervjuer berättat att hennes mamma var en förskräcklig kvinna och att hon har få fina minnen av henne, att hon faktiskt är tacksam varje dag för att hon är död. Modern var otroligt svartsjuk och gjorde allt för att förhindra och sabotera dotterns sociala kontakter utanför hemmet. Alla människor som Elfriede gillade rensades bort, vilket får mig att misstänka att mamman var narcissist.

Fadern var psykiskt sjuk och lades in på sjukhus (lungsotsavdelningen, troligen på grund av stigmat med psykisk sjukdom) där han avled 1969. Vilken sjukdom han led av har jag inte kunnat hitta, men den ska ha förvandlat honom från klok till otillräcklig och ”själsligt förvildad”.

Elfriede studerade till organist vid Wiens konservatorium, men på grund av sin ångestsjukdom blev hon tvungen att hoppa av från skolan när hon 18 år gammal bröt samman inför sin examen. Under ett års tid isolerade hon sig i föräldrarnas radhus i förorten av Wien och i ett försök att hantera trycket inombords sprang hon rakt in i väggarna. Det var under denna period som hon började skriva, även om hon skrivit dikter sedan barndomen, och det blev en sorts terapi för henne.

”- Jag skulle ha gått under om jag inte upptäckt litteraturen. Plötsligt anade jag att det destruktiva kunde vändas till något produktivt. Än i dag drivs jag av förstörelsekrafterna. Det hat som lagrades i mig under barndomen är så rikhaltigt att det räcker livet ut. Jag tror att det är därför jag dras till skräcklitteraturen. Där firar det förträngda ju sin återkomst.”

från en intervju i DN 2004

 

847671974 gifte hon sig med Gottfried Hüngsberg, men de levde bara med varandra i München halva året. Resten bodde Jelinek med sin mamma och hon har sagt i intervjuer att de delade säng. Efter moderns död år 2000 bor hon kvar i föräldrahemmet, men besöker maken regelbundet.

Jelinek har berättat att hon inte klarar att gå på bio eller att åka flygplan på grund av sin ångest, men internet blivit ett värdefullt verktyg för henne och hon är mycket aktiv på sin hemsida. Hon ser både positivt och negativt på sin sjukdom då den gjort henne utanför, men att själva utanförskapet har medfört att hon kan se på saker med en skarpare blick. Sjukdomen har förvärrats stegvis efter att modern dog och hon måste medicinera för att kunna hantera den.

Hennes verk präglas av hennes politiska engagemang och feministiska övertygelse samt en kritik av konsumtionssamhället och Österrikes agerande under och efter andra världskriget. Hon skriver böcker, poesi och pjäser.

Lär dig mer om ångest och social fobi:

2 thoughts on “Elfriede Jelinek

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s