”Hur kan någon visa mer medkänsla med en robot än en människoflicka?”

Jag ska säga direkt att jag har inte orkat läsa ut Uppstigandet av Karen Bao trots att den verkade så bra i början. Den handlar nämligen om femtonåriga Phaet som bor på en koloni på månen. Hon går i skolan och arbetar i växthusen där man odlar mat till invånarna. Man förstår snart att basen inte är någon fri plats utanbao_uppstigandet_omslag_inb att invånarna styrs och fruktar milisen.

Men när Phaets mamma arresteras så blir hon tvungen att kullkasta alla sina planer och ansluta sig till milisen för att rädda syskonen från fattigdom. Och den skoningslösa träningen är känd för att både knäcka och döda aspiranterna.

Först så gillade jag verkligen den här boken. Det var en spännande miljö och jag var nyfiken på situationen på de andra baserna och på jorden. Men när Phaet började i milisen så började jag tappa intresset och fick svårt att engagera mig i händelserna.

Kanske var det en dålig tidpunkt för mig att läsa Uppstigandet, kanske har det blivit lite för mycket dystopier för mig det senaste året. Men jag är säker på att andra kan bli mycket förtjusta i den här boken.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

One thought on “Uppstigandet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s