The trojan women

We stand at the same point of pain.
We too are slaves.
Our children are crying, calling to us with tears, “Mother, I am all alone.
To the dark ships now they drive me,
And I cannot see you, Mother.”

euripidesDet trojanska kriget är över, männen har stupat på slagfältet och i The trojan women av Euripedes, som skrevs 415 fKr, får vi höra kvinnornas röster. Det är kvinnorna som får uppleva nederlagets följder och som får bära bördan av grekernas ilska över det långa kriget. De säljs som slavar, våldtas och mördas. De gifts bort med grekerna och deras barn dödas. Men det finns de som ruvar på hämnd.

Först hade jag lite svårt att komma in i pjäsen, förmodligen borde jag läst den på svenska istället för att lyssna på den på engelska, men det dröjde inte länge förrän jag blev riktigt berörd. Den kallas inte för den främsta antikrigspjäsen för inte. Deras utsatthet och det otroligt orättvisa i att de, som inte haft något med besluten om kriget att göra, får sota för det påverkade mig väldigt mycket.

Betyg: 4/5

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s