Varjehanda

Näcken

Quällens gullmoln fästet kransa.

DancingFairies

Älfvorna på ängen dansa,

och den bladbekrönta Necken

gigan rör i silfverbäcken.

 

 

Liten pilt bland strandens pilar

i violens ånga hvilar,

Klangen hör från källans vatten,

Ropar i den stilla natten:

 

”Arma Gubbe! Varför spela?

Kan det smärtorna fördela?

Fritt du skog och mark må lifva

Water

Skall Guds barn dock aldrig blifva!

 

Paradisets månskensnätter,

Edens blomsterkrönta slätter,

Ljusets Änglar i det höga,

Aldrig skådar dem ditt öga.”

 

Tårar Gubbens anlet skölja,

Ned han dyker i sin bölja,

Gigan tystnar. Aldrig Necken

Näcken

Spelar mer i silfverbäcken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s