En dag av nåd

Liksom en glödlampas sköra tråd

brinner bländande
innan den brister,
låt mig få leva en dag av nåd
värmande, tändande.

Läxan Du lärde mig stava på
skall jag minnas,
så länge jag lever:boatwreck
även i sjukrummets gråaste grå
lät Du Dig finnas.

Nere på botten av plågans brunn
var Du mig nära
i dina löften,
räckte min torra, försmäktande mun
vatten att tära.

Ännu en arbetsdag, svalvingebråd,
brinnande, bländande
lät Du mig smaka.
Låt mig få leva den dagen av nåd,
värmande, tändande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s